När ett europeiskt program med syfte att vidareutveckla dessa kvinnors kunskap och yrkesroll blev känt tog Agneta Eriksson på Kvinnor på G kontakt och fick till stånd en serie föreläsningar och seminarier just för denna grupp. Projektet ägs av Hantverkskammaren i tyska Münster och genom kontakt med Nätet, ett resurscentrum för kvinnor i Jönköpings län, började det hela redan i maj 2008.
Mellan tjugo och trettio deltagare har kommit till kurstillfällena som under torsdag och fredag hade sina näst sista utbildningsdagar i Ramkvilla.
– Vi visste från början inte hur detta skulle fungera men det visade sig att det fanns ett speciellt utbildningsbehov hos dessa kvinnor, berättar Agneta Eriksson. Vi har ju en familjeföretagartradition i Småland men dessa kvinnor är ofta osynliga i företagen.
Agneta Eriksson berättar att det visat sig att det typiska är att dessa kvinnor håller reda på allt i företagen och ofta även sköter bokföring och andra papper.
– Kurserna har fångat upp många osynliga kvinnor som fått ökad kunskap och skapat ett nätverk av kontakter med andra i liknande situation.
I vår avslutas projektet med en studieresa till Münster.
Ann-Marie Linderås
ann-marie.linderas@smp.se
Bra initiativ!
Härligt att läsa om att kvinnors företagande lyfts fram och stöttas genom utbildning och nätverk. Att ha kontakt med andra i liknande situation är guld värt. Verkligen dags att dessa kvinnors insatser blir synliggjorda!
... Det var så fint och sorgligt men mest fint. En afrikansk quinna (alla afrikanska
kvinnor är ju quinnor) steg på med sin lilla flicka. ...
SMP
- New Articles Publicerad: 2008-03-31 Skribent: Fanny Nilsson
Liknande artiklar
Av samma skribent
... Jag älskar quinnor, särskilt lite äldre quinnor. Det är så fint. Så vi stickade.
Jag och min vän. Sen gick jag och tittade på Juno med en annan vän. ...
SMP
- Tuva Publicerad: 2008-02-08 Skribent: Tuva Klinthäll
Liknande artiklar
Av samma skribent
... Quinnor på G hänvisar till statistik från Statistiska Centralbyrån från
2002 som visar att Kronobergs län är sämst på jämställdhet. ...
SMP
- Nyheter Publicerad: 2003-01-20 Skribent: Ingen Ingen
Liknande artiklar
Av samma skribent
... Här skall Quinnor på G ge ett hundratal kvinnliga företagare ökade
möjligheter till aktiv IT-användning i de dagliga affärerna. ...
SMP
- Nyheter Publicerad: 2001-06-28 Skribent: Ingegärd Gustavsson
Liknande artiklar
Av samma skribent
... Sverige behöver fler dryga quinnor. Det är därför jag är här!!!! ... Och för helvete
vad dåligt ni röstar på min fråga, ansträng er lite.
SMP
- Tuva Publicerad: 2008-03-18 Skribent: Tuva Klinthäll
Liknande artiklar
Av samma skribent
Croall, Brøgger, Lugn - rediga quinnor med q. Onsdag 14 feb 2007, 09:37.
Moa-Lina Croall vann inte årets bok-utmärkelsen på gaygalan igår. ...
SMP
- Camilla Carnmo Publicerad: 2007-02-14 Skribent: Camilla Carnmo
Liknande artiklar
Av samma skribent
... Quinnor med q får alla priser och det är gott att se och på torsdag är det 8
mars. Då listar kultursidan 10 skäl att vara en bitterfitta. ...
SMP
- Camilla Carnmo Publicerad: 2007-03-05 Skribent: Camilla Carnmo
Liknande artiklar
Av samma skribent
... Relationskomedidrama på manhattan med Julianne Moore och Maggie Gyllenhaal,
men nej. Trots dessa coola quinnor - tråkig. Läsningen då. ...
SMP
- Camilla Carnmo Publicerad: 2007-04-24 Skribent: Camilla Carnmo
Liknande artiklar
Av samma skribent
Ambassadör för att inspirera
2008-03-26 | Uppdaterad 2008-03-26
Birthe Björkenstock är en av arton nyutnämnda ambassadörer för kvinnors företagande i länet.
Birthe Björkenstock är en av arton nyutnämnda ambassadörer för kvinnors företagande i länet.
FAKTA
Här är alla ambassadörerna i länet:
Agneta Klingenvik, Växjö
Anna Karlsson, Hamneda
Inge Marie Jensen, Alstermo
Birthe Björkenstock, Växjö
Brittmarie Porselius, Växjö
Carin Fredlund, Lönashult
Caroline Skogström, Lammhult
Christina Lundberg, Hovmantorp
Elenie Danielsson, Alvesta
Irene Falkbrink Norrman, Ingelstad
Kerstin Ronnemark, Växjö
Lena Svensson, Alvesta
Margareth Söderlind, Väjö
Maria Nyberg, Lagan
Marie Abrahamsson, Hovmantorp
Pernilla Magnusson, Växjö
Sara Palm, Rottne
Tina Gustavsson, Växjö
I går presenterade regeringen en lista på nästan 900 namn på kvinnliga företagare runt om i landet. Dessa skall ha till uppgift att som ambassadörer inspirera kvinnor till att starta egna företag.
När fick du veta att du var med på listan?
– Jag fick besked på onsdagen men hade fått frågan om jag ville vara med tidigare.
Varför blev just du ambassadör?
– Jag tror att man ville ha både etablerade och mer nystartade företagare som jag, både för stora företag och för småföretag. Tanken är att vi skall vara förebilder på olika sätt och med olika långt komna företagsverksamhet. För min del har jag inte bara ett ganska nystartat företag utan driver också tillsammans med min man ett annat företag sedan tidigare.
Vad skall ni göra?
– Vi skall vara ute bland kvinnor och informera. Vi skall synas och höras och vår uppgift är att inspirera. Vi skall väcka tanken hos kvinnor att företagande är ett alternativ till att vara anställd. Det är intressant att så många unga flickor driver företag i skolan men att det sedan är pojkarna som dominerar som nyföretagare efter skolan.
Vad skall du göra rent konkret?
– Jag hoppas få komma ut till universitet och skolor och berätta att det inte alltid behöver vara så storslagna idéer för att det skall bli ett bra företag.
Känner du de andra ambassadörerna i länet?
– Nej inte ännu men jag hoppas vi kan bilda något nätverk. Den 23 maj skall det sedan vara kickoff för oss alla i Stockholm. Då får vi också material från Nutek som vi kan använda.
Ann-Marie Linderås
ann-marie.linderas@smp.se
Här kommer 10 smarta sätt att ta fram ett fungerande affärskoncept.
1. Leta efter möjligheter där du jobbar idag. Du vet ju vilka bristerna är och vad som kan förbättras. Det
är alltid smart att börja med något du redan kan massor om.
2. Börja observera din omgivning. Ha med dig en anteckningsbok eller en fickbandspelare och få ner
produkter och tjänster som du inte hittar idag. Notera när du inte får bra service eller när en produkt
inte ger det leverantören har lovat. Kan du göra det bättre?
3. Återlansera något som har försvunnit. Finns det något som har funnits och som du och andra skulle
vilja ha tillbaka i gammal eller modifierad form?
4. Skapa nytt liv åt något alldagligt. Föreställ dig perfekt service på ett område som inte har det idag.
Affärsidéer behöver inte vara en produkt eller en tjänst. Det kan också vara ett nytt sätt som de behandlas på.
5. Studera trender. Det är lätt att hitta nya affärsidéer om man hänger med lite grand. TV, radio och
tidningar berättar ofta om förändrade beteenden hos människor vad gäller båder värderingar och nya vanor.
Vad kan du skapa som fyller det nya behovet?
6. Vad hör du att folk saknar. Vi människor älskar att klaga och just i de klagomål du hör varje dag kan
vara fröet till din affärsidé.
7. Prata med människor inom den bransch du vill verka och hör vad som funkar och vad som inte funkar.
Du kanske kan få tag i en person som driver ett företag i en annan del av landet och som därmed inte
känner konkurrens från dig. Den information du får kan göra att ditt företag till och med fungerar bättre än
redan etablerade.
8. Leta efter inneffektivitet där du kan hitta den. Om du kan göra något lättare som idag är svårt så finns det en
chans att det går att skapa en affärsidé baserad på det.
9. Gör en lista over dina intressen, talanger och förmågor. Skriv helt enkelt ner vad du gillar och inte gillar med
ditt nuvarande jobb. Hatar du siffror? Gillar du att prata med kunder. Genom att skriva ner vad du gillar och inte
gillar får du en klarare bild över vad du vill och inte vill.
10. Låtsas att du vunnit två miljoner på lotto. Det räcker inte för att pensionera dig men det räcker för att kunna
ta några beslut om din framtid. Du måste använda pengarna till ett företagande. Vilket skulle det vara i så fall?
Bokförlaget Redaktionen
www.ArtSwedish.com
Etableringsguide
|
Som udgangspunkt er der ikke den store forskel mellem Danmark og Sverige, når det kommer til etablering af virksomheder. Det er ofte de samme krav, tilladelser og ansøgninger, der skal overholdes, søges og udfyldes. Men selvfølgelig er der stadig den overvejende forskel, at det hele sker i lidt fremmede rammer. Og det kan i sig selv være en stor udfordring.
|
Netop derfor er OpstartSverige startet. Vi ønsker at gøre din etablering så smertefri og let som overhovedet mulig. Vi ønsker at give dig den bedst tænkelige start på din nye fremtid. Derfor har vi udarbejdet denne etableringsguide. Her kan du trin for trin gennemgå de elementer, du bør overveje i din etablering. Eller du kan benytte guiden til at identificere, hvor langt du er i processen, og hvad næste skridt bør være for, at din etablering bliver en realitet.
Vi har inddelt etableringsguiden i syv hovedområder, der trin for trin guider dig igennem de forskellige beslutninger, der skal træffes – fra tanke til etablering.
|
|
|
Din eksisterende virksomhed bygger måske allerede på en formuleret forretningsplan. Den kan du som udgangspunkt godt tage med dig over på den anden siden af sundet. Men det vil være en god idé at revidere den, din målsætning og en række andre elementer efter dit nye marked og nye kunder. I den forbindelse bør du se nærmere på:
1. Markedsposition/status/vilkår/potentiale
2. Konkurrencesituation – fordele og udfordringer
3. Opdatering/tilpasning af dine ydelser/produktportefølje
4. Målsætning og grov budgettering
5. Handlingsplan
|
|
|
De fleste, der vælger at etablere sig på det svenske marked, følger ofte en af følgende fire mulige veje:
1. Stift virksomhed
2. Opkøb af eksisterende virksomhed
3. Opret en filial
4. Test markedet med en sælger/agent
|
|
|
Du er nu nået så langt, at det er tid til at gå mere i detaljer med budgettering af drift, finansieringen af etableringen, fastlæggelse af priser og få sikret dine produkter mod kopiering mm. Her bør du fokusere på:
1. Finansiering
2. Etablering af kontakt til juridisk repræsentant og bank
3. Prissætning (af dine ydelser/produkter)
4. Driftsbudgettering
|
|
|
Med din beslutning om selskabsform følger der noget papirarbejde. Der skal etableres kontakt til en juridisk repræsentant i Sverige, en bankkonto skal oprettes, virksomheden skal registreres hos Bolagsværket og Skatværket mm. I denne fase skal du have styr på:
1. Etablering af kontakt til juridisk repræsentant og bank
2. Registreringen af virksomheden
3. Offentlige godkendelser/tilladelser
|
|
|
Dit behov for lokaler afhænger selvfølgelig helt og holdent af din virksomheds (og dine produkters) fysiske krav, dine økonomiske muligheder og geografiske krav. Du vil skulle foretage en afvejning af, hvad der vejer tungest, hvorefter du har forskellige muligheder:
1. Leje lokaler
2. Kontorhotel
3. Køb af grund – byggeri, Køb af ejendom
|
|
|
Dit aktuelle rekrutteringsbehov afhænger meget af, om du skal opbygge en helt ny afdeling eller om nogle af medarbejderne fra din eksisterende virksomhed følger med over. Således kan det også være en variation af ansættelsesforhold/ type du har behov for:
1. Fastansættelse
2. Vikar
3. Outsourcing
4. Try & Hire
|
|
|
Undervurder ikke kulturforskelle mellem Danmark og Sverige, når det kommer til markedsføring.
Du skal tilpasse din eksisterende markedsføring til dine nye kunder på flere områder. Her bør du fokusere på:
1. Markedsstrategi
2. Salgsaktiviteter
3. Markedsbudskab – kulturel, konkurrencemæssig og sproglig bearbejdning
4. Reklame og kommunikation
|