www.artdanish.dk
Exhibition of danish Art and Craft

Er du interesseret i at udstille i Residenset i Vaxjö i Småland?
Jeg er ambassadör for kvinders foretagende i Kronoberg län, og skal udstille den 31.1.2009.
Det er Kulturnatten.

De udstillede genstande bliver efterfølgende udstillet i Målerås og Alstermo i Småland.

Bemærk det skal kunne afleveres på Frederiksberg i København senest lørdag d. 24.1.2009
Eller i Målerås senest den 29.1.2009

Hjertelig hilsen
Inge Marie Jensen
Contact : artdanish.dk@gmail.com
tema: udstilling i Sverige
Norrgatan 10 Växjö
http://www.vaxjo.se/upload/31140/Timme%20för%20timme_Växjö%20Kulturnatt%2031%20januari%202009.pdf 

www.artdanish.dk



Från kulturnatten i Växjö
Smålandsposten

Læs mere her:
http://www.smp.se/noje_o_kultur/

Glaspatch Kunstmosak

Det som den flotte herre ikke sagde, var at der er udstilling med Glaspatch Kunstmosaik . En ny glaskunst teknik skabt og udviklet af Mette Enøe, Danmark.
Disse værker som bliver levende i lysets forskellige vinkler, intensitet og tone kan hænges på væg eller i vindue, - inde som ude (afh. af ramme)

Udstillingen kan ses på Residensen i Våksjø og præsenteret af Inge Marie Jensen indehaver af ArtDanish & Art swedish .

Se mere på www.glaspatch.dk

Udstilling i Residensen Våksjø er forlænget indtil April mdr. Så du kan godt nå at se den :)

Kom og se de mange spændende ting .

Postad av Mette Enøe 2009-02-01 12:06

http://www.myartspace.dk/www/Fokus/kunstner_fokus_mette_enoe.asp

artikler fra andre kunstnere i Växjö

Helena bland grodor och apor

Konst i dag 09:34 | Uppdaterad i dag 09:36

Helena Blomqvist håller just på att packa upp sina fotografier när jag kommer till Rififi. Hon ger mig boken The last Golden Frog att bläddra i en stund innan vi sätter oss ner. The last Golden Frog är också utställningstiteln på den serie fotografier som hon senast visat i Berlin och som tidigare visats på galleri Angelika Knäpper i Stockholm. Den ”gyllene” lilla grodan, som fått ge namn åt utställningen, figurerar i all sin utsatthet på uttorkad och sprucken mark mot bakgrund av en stjärnbeströdd himmel. Stjärnor, som egentligen är vattendroppar...
Helena Blomqvist är känd för sin montageteknik och sitt alldeles speciella bildspråk.
Den som har sångerskan Anna Ternheims senaste album hemma kommer om inte annat att känna igen den lilla chimpansen som förekommer flitigt i hennes bildvärld. Att använda djur i konsten är i och för sig inget nytt, men Helenas sätt att göra det på är på något vis omisskännlig.Hon bygger mycket av sina bilder på fabler och konsthistoriska anspelningar. Inspirationen kommer ifrån film, framförallt, men
hon lyssnar alltid på musik när hon arbetar, och ibland får hennes bilder låna titlar från populärmusiken, till exempel från Bruce Springsteen.
Helena Blomqvist kommer från bruksorten Smedjebacken i Bergslagen.
Hon började intressera sig för fotografi i tonåren, berättar hon. Det var på högstadiet hon fick upp ögonen för Christer Strömholm, hans Parisbilder.
- Den ort där jag växte upp var ju inte direkt kulturens centrum, säger hon.
Jag flyttade till Falun för att gå på fotogymnasium i början av 1990-talet.
Från början hade hon tänkt bli modefotograf. Men efter ett antal år som fotoassistent för olika fotografer och femårig utbildning på fotohögskolan i Göteborg ändrade hon sig. Hon beskriver sin tid som assistent som väldigt lärorik.
- Visst blev man hunsad, men jag lärde mig yrket och tekniken i grunden, det gav en stor bredd. Då var ju allt så analogt och jag har forsatt med det, jag använder en Pentax 6 7 II, utom när jag fotar privat, då använder jag digitalkamera.
Hon arbetar med bilderna i datorn, men scannar in dem från negativ.
Helena gick fotohögskolan under ledning av Tuja Lindström och Annika Karlsson Rixon.
- Jag vart lite besviken när jag kom till fotohögskolan. Trodde att jag skulle lära mig mer om tekniken. Handledningen var bra, men jag fick lära mig mycket själv genom att testa och trixa. Det bästa var att man hann att pröva så mycket under
tiden. Det andra året började jag med mitt projekt First women on the moon - Den första kvinnan på månen, det tog mig tre år och sedan gick utställningen på turné
i Sverige. Med projektet The dark planet, en fotoserie som först visades på Kulturhuset i Stockholm, vidareutvecklade hon sitt bildspråk.
- Då arbetade jag mycket utifrån en feministisk synvinkel. Nu handlar det kanske mer om klimat och djurrättsfrågor. Jag jobbar alltid med ämnen som berör mig.
Jag är till exempel ”djungelfadder” och stödjer Världsnaturfondens arbete för att skydda utrotade arter. Jag hoppas ju också att jag ska kunna påverka genom mina bilder.
Helena Blomqvist har blivit belönad med flera priser och stipendier, bland annat från Hasselblad.Arbetsstipendium som har gjort det möjligt att jobba långsiktigt.
Jag frågar Helena Blomqvist hur hon arbetar fram sina bilder och hur lång tid det kan ta att göra en enda bild. Hon tar bilden ”Le petit Soldat” som exempel. Den föreställer en pojke i soldatkläder sittande på ett lamadajur placerade under en båge av röda nejlikor. Framför honom sitter en liten chimpans i hängslebyxor. Det är, skulle man nog kunna säga, en typisk Helena Blomqvistkomposition, laddad med symbolik och ett slags allvar som lätt kan slå över i det absurda, surrealistiska.
- Bakgrunden tog jag på Capri, berättar Helena. Förgrunden är från Tantolunden i Stockholm, fortsätter hon och fnissar nästan litet generat. Lamadjuret är fotograferat på ytterligare en annan plats, medan pojken och apan fått posera i hennes studio.
Ungefär en månad brukar det ta att göra färdigt en bild.
Ett annat fotomontage, som anspelar på det vi talade om nyss, utrotade arter, är
bilden av uppställda och uniformerade apor i en naturskön omgivning. Helena har inspirerats av historiska foton, i det här fallet hennes morfars fotografi.
- Det var så här man fotograferade soldaterna på den tiden, i vackra omgivningar. Jag ser på den lilla aparmén som ett försvar från sin egen utrotning....

TINA PERSSON

www.ArtDanish.dk

Ny tid för kulturen

Kultur & Nöje i dag 05:00 | Uppdaterad i dag 10:03

Är du kulturkonservativ?
– Ofta har jag rätt svårt för etiketter, men låt vara. Jag är nog mer hemma i den kulturkonservativa traditionen. I det lägger jag bland annat respekt för tidigare generationer, att värna institutionerna och därmed också värna vårt kulturhistoriska arv. I det ingår också språklig bildning.
Fri entré till statliga museer?
– Det är upp till museerna att själva avgöra. Däremot ska det vara fri entré för ungdomar upp till 19 år.
Hur ser du på entreprenörskap?
– Ja, det är ett viktigt begrepp inom borgerlig kulturpolitik. Ordet entreprenörskap är laddat. »Jaha, så du menar att konstnärer inte är entreprenörer?« Jo, det är klart att de är i ordets egentliga mening, men det finns en rädsla för det som handlar om basal överlevnad. Det är en världsfrånvändhet som bara skadar kulturskaparna själva.
...och på kulturarbetare?
– Jag säger kulturskapare. Begreppet kulturarbetare är en politisering från 1970-talet, att kulturen skulle vara i samhällets tjänst.
Vad anser du om livstidslöner till författare?
– Jag tycker att det principiellt är fel. Det finns ju inga andra områden där man får en garanterad lön livet ut. Däremot tror jag på längre stipendier, på cirka fem till tio år. Skapandet tar tid.
Tillsättningen av kulturutredningen?
– Det var en självklarhet, den gamla bygger ju på 1974 års kulturpolitik. Inlärningsprocessen och den tekniska utvecklingen ser annorlunda ut. Kyrkan är skild från staten, vi är med i EU, var femte svensk har invandrarbakgrund. Det är ett annat Sverige. Då måste man också se över kulturpolitiken.
Vad betyder samspelet mellan kommuner, regioner och stat?
– Det är viktigt att se över det. Jag tycker att det är en fördel att regioner och kommuner får större frihet.
Kulturfientliga kommuner?
– Det är väldigt sällan så, och det är väldigt sällan så att det inte finns något engagemang för det som är kulturens innehåll. Skulle du till exempel vilja lägga ner bibliotek blir det ofta ett herrans liv! Eller om du bestämmer dig för att dra ner på musik- och kulturskolan. Det är sällan du lyckas med det, och det tycker jag är bra.
Kommersiell radio?
– En livskraftig kommersiell radio är viktigt för mångfalden och konkurrensen på hela radioområdet. Det är en gammal borgerlig uppfattning att vi gärna vill se konkurrens på radioområdet. Den kommersiella radion har haft rätt höga koncessionsavgifter. Den har inte kunnat bygga ut ett nationellt nät, den har varit väldigt styrd om hur den får sända reklam och hur mycket lokalt material den ska ha.
Blir det nytt operahus i Stockholm år 2020?
– Det vore roligt! Men innan vi börjar prata nytt hus för fem miljarder vill vi ta reda på: Hur mår operakonsten i dag? Är ett nytt operahus det bästa sättet att stärka den? Vi anordnar bland annat operaseminarier med Operasverige för att diskutera detta.
Hur ser du på alla skattemiljoner, via presstödet, till mediekoncernen Schibsted som bland annat äger Svenska Dagbladet?
– Ja, det kan man möjligen fråga sig? Men vi betalar ju skatt till väldigt mycket som är gemensamt. Regeringen lade fram ett förslag att dra ner presstödet till storstadstidningarna. Men det var en samlad uppfattning att då skulle tidningarna inte överleva.
Avgiftsfria boklån?
– Det tycker jag.
Avgiftsfria filmlån på biblioteken?
– När det gäller film är det inte lika självklart. Det är många aktörer som försöker överleva på att hyra ut film, och se till att det finns lagliga alternativ på internet.
Elsa Westerstad/Fokus
http://www.smp.se/nyheter/Kultur___N_je/ny-tid-for-kulturen(1142415).gm

www.fine-art.se

Danske kunstnere udstiller i Alstermo
Galleri Art Danish